Kommunernas beredskap växlar upp tack vare medel från MSB och Socialstyrelsen

Beredskapen inom kommunerna ska stärkas, och tack vare bidrag från MSB och Socialstyrelsen har Vilhelmina kommun tillsammans med Åsele och Dorotea kommuner skapat en beredskapsfunktion som ska hjälpa till att rusta verksamheterna och civilsamhället inför samhällsstörningar. 

- Bidraget från MSB som går till kommunerna kommer att öka varje år. I år delades 362 miljoner kronor ut till Sveriges kommuner, och då tillkommer också en betydande summa för civilt försvar, säger Linus Övringe, som är teamledare för funktionen och började sin tjänst i december förra året. 

För mindre än två år sedan anställdes den första beredskapssamordnaren i Vilhelmina, Åsele och Dorotea. Arbetsuppgifterna låg innan dess på räddningstjänsterna i respektive kommun, men i takt med att högre krav på krisberedskap och civilt försvar i och med omvärldsläget tillkom en tjänst som delades av tre kommuner. Det tog dock inte lång tid innan behovet växte ytterligare, och med hjälp av betydande bidrag från MSB och Socialstyrelsen ingår nu fyra beredskapssamordnare och två informationssäkerhetssamordnare i beredskapsfunktionen. 

- Kommunerna har fått en helt annan möjlighet tack vare bidraget. Nu är vi en samlad grupp som jobbar lika mycket i alla tre kommuner men med lite olika inriktningar, förklarar Emma Rastbäck, beredskapssamordnare. 

Hennes arbetsuppgifter i de tre kommunerna består till stor del att skapa rutiner, ordna övningstillfällen och fungera som en stödfunktion för de kommunala verksamheterna.  

- Alla inom funktionen jobbar mycket med att stötta verksamheterna med att ta fram rutiner och planer, men också med att förstärka vår krisorganisation. Till exempel vilka personer som ska jobba vid en kris och se till så att de personerna är medvetna om hur de ska kunna arbeta på ett systematiskt sätt för att upprätthålla kommunens funktioner vid en samhällsstörning, säger Emma Rastbäck. 

Kontinuitetsplaneringen är en av de viktigaste delarna i arbetet, och handlar om att verksamheten ska kunna fortsätta fungera vid en kris.  - Blir det ett elavbrott ska vi ha en förmåga att hantera händelsen och mildra konsekvenserna av den störningen. Det är inte beredskapsfunktionen som ska stärka sin egen förmåga utan det är alla kommunala verksamheter, säger Emma Rastbäck. 

Som ett led i arbetet har de besökt många arbetsplatsträffar inom kommunerna, men också en del föreningar. En av beredskapssamordnarna jobbar med inriktning mot kommunal hälsa, sjukvård och socialtjänst, KHOSS, har liknande uppgifter som Emma Rastbäck, men finansieras av medel från Socialstyrelsen. 

- KHOSS är ett av kommunens viktigaste arbetsområden i den vardagliga verksamheten, och det är särskilt viktigt att kunna upprätthålla den verksamheten vid samhällsstörningar eller höjd beredskap. Därför får vi medel från Socialstyrelsen, vilket gör att vi kan fokusera extra på just den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten, förklarar Mette Mäkitalo. 

Informationssäkerhet är en viktig del av kommunens beredskapsarbete, där Max Liberman och Rikard Bengtsson stöttar kommunen och verksamheterna kring informationssäkerhet.  
- Det handlar om hur kommuner och medarbetare hanterar information så att vi kan säkerställa att rätt person ska få rätt information vid rätt tillfälle. Åtgärder för att höja informationssäkerheten kan röra sig om allt från att öka säkerhetskraven vid inloggning i kommunens olika verksamhetssystem till att säkerställa att kommunens arbete med informationssäkerhet håller en hög standard, säger de. 

De kommer att arbeta på organisationsnivå för att säkerställa tillgång till kommunens nätverk-och informationssystem samt på verksamhets- och medarbetarnivå för att skapa en sund informationssäkerhetskultur.