Vårdnad och vård

Att ha vårdnaden om ett barn innebär att ha ansvaret för att barnet får den omvårdnad, trygghet, försörjning, utbildning och uppfostran som det har rätt till.

Vårdnadshavare bestämmer i frågor som rör barnet, men ju äldre och mognare barnet är desto större hänsyn måste vårdnadshavarna ta till barnets egna önskemål. Om föräldrarna bor på skilda håll har de ändå ett gemensamt ansvar för att tillgodose barnets behov av umgänge med den förälder som det inte bor hos.

Vanligen är vårdnadshavare också förmyndare för barnet, dvs företräder barnet i ekonomiska frågor. Vårdnadshavare har normalt rätt att få del av sekretessbelagda uppgifter som rör barnet. En förälder som inte har del i vårdnaden har oftast begränsade möjligheter att få del av sådana uppgifter. Som regel fordras vårdnadshavarens samtycke.

Att vårda ett barn innebär att leva med barnet, ge det närhet, trygghet och kärlek, sköta om det när det gäller mat, kläder, tvättning, läxläsning och alla andra vardagsbestyr. En umgängesförälder kan vårda barnet vid umgängestillfällena men behöver inte vara vårdnadshavare.

Att ha vårdnaden betyder alltså inte detsamma som att vårda. För det mesta är det samma person/er som har vårdnaden om och som vårdar barnet. Den som är vårdnadshavare kan dock överlåta vården åt den icke vårdnadshavande föräldern.

Gemensam vårdnad eller en vårdnadshavare

I svensk rätt är ett gemensamt rättsligt föräldraansvar (gemensam vårdnad) för barnet en naturlig utgångspunkt.

Gemensam vårdnad innebär att båda föräldrarna har ansvar för att barnet får vad det behöver och har rätt till. De ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Har föräldrarna gemensam vårdnad ska de tillsammans besluta i frågor som rör barnets person. När föräldrarna inte bor ihop ska de tillsammans besluta hos vem av dem barnet ska bo och hur barnet ska umgås med den andra föräldern.

Gemensam vårdnad betyder inte att barnet måste bo lika mycket hos vardera föräldern. Det kan emellertid göra det – om detta passar barnet och föräldrarna. Reglerna om gemensam vårdnad har främst kommit till för att tillgodose barnets behov av nära och god kontakt med båda sina föräldrar, oberoende av om föräldrarna bor ihop eller ej.

Föräldrar som är gifta eller har varit gifta med varandra

Föräldrar som är gifta med varandra har gemensam vårdnad om sitt barn. Gifter sig föräldrarna efter barnets födelse får de samtidigt automatiskt gemensam vårdnad om barnet om faderskapet är juridiskt fastställt eller bekräftat.

Om föräldrarna skiljer sig fortsätter den gemensamma vårdnaden. Vill föräldrarna att en av dem ska ha ensam vårdnad om barnet kan de, om de är överens, avtala om detta hos socialnämnden. Socialnämnden ska godkänna ett sådant avtal, om det är skriftligt, och om det som överenskommits är till barnets bästa.

Föräldrarna kan, om de hellre vill, gemensamt ansöka hos tingsrätten om att en av dem ska ha ensam vårdnad. Tingsrätten kan då anförtro vårdnaden om barnet till den föräldern eller låta den gemensamma vårdnaden bestå. Avgörande är vad som är bäst för barnet. Tingsrätten får dock inte besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det. Är föräldrarna oense kan en av dem göra en ansökan till tingsrätten.

Om den gemensamma vårdnaden ska upplösas och föräldrarna är överens om vem av dem som ska ha vårdnaden beslutar domstolen i allmänhet som föräldrarna önskar utan någon närmare utredning. En förfrågan går dock alltid till socialnämnden för att kontrollera om det finns något att invända mot föräldrarnas önskan. Tingsrätten kan också själv besluta att upplösa den gemensamma vårdnaden utan att föräldrarna begär det. Det kan ske i samband med skilsmässan om det står klart att gemensam vårdnad uppenbarligen inte är bra för barnet.

Föräldrar, som vill att den gemensamma vårdnaden ska upplösas efter skilsmässan, kan få gemensam vårdnad på nytt, antingen genom att de träffar ett avtal om detta som godkänns av socialnämnden eller genom ett beslut av domstol. Är föräldrarna ense om att vårdnaden ska vara gemensam ska socialnämnden/domstolen besluta som de önskar om inte gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa. Är föräldrarna inte ense om gemensam vårdnad beslutar domstolen efter vad som är bäst för barnet.

Om en av föräldrarna dör blir den andre automatiskt ensam vårdnadshavare om de hade gemensam vårdnad. Var den bortgångne föräldern ensam vårdnadshavare, får den andre ansöka hos tingsrätten om att få vårdnaden. Tingsrätten beviljar ansökan om det inte framkommer att det är lämpligare för barnet att någon annan får vårdnaden.

Föräldrar som inte är gifta med varandra

Modern blir ensam vårdnadshavare om föräldrarna inte är gifta med varandra vid barnets födelse.

Föräldrar som vill ha gemensam vårdnad om sitt barn anmäler detta till socialnämnden samtidigt som de bekräftar faderskapet. Det kan alla föräldrar göra oavsett medborgarskap. Vill föräldrarna ha gemensam vårdnad vid ett senare tillfälle kan de tillsammans anmäla detta till den skattemyndighet där barnet är folkbokfört. Förutsättningen för denna anmälan är dock att föräldrarna och barnet är svenska medborgare och att vårdnadsfrågan inte tidigare reglerats i domstol eller i avtal som godkänts av socialnämnden. Anmälningsblankett finns hos skattemyndigheten och socialtjänsten.

Om utländsk medborgare vill ansöka om gemensam vårdnad vid annat tillfälle än vid faderskapsbekräftelsen görs detta hos tingsrätten. Tingsrätten beslutar som föräldrarna begär om det inte står klart att ett sådant beslut strider mot vad som är bäst för barnet.

För ytterligare information

Du är välkommen att kontakta någon av socialtjänstens socialsekreterare, tel 0940-140 00, telefontid vardagar mellan 09.00 – 10.00. Besökstid bokas per telefon. Tystnadsplikt gäller.

Uppdaterad den 26 juni 2024

Kontakta Individ- och familjeomsorgen

Reception:
Telefontid 08.00-16.00
0940-140 17
ifo(at)vilhelmina.se

Enhetschef:
0940-140 21

1:e socialsekreterare:
0940 146 35

Växel:
0940-140 00

Fax, socialtjänsten:
010-150 90 79